Ölandsklubben i Stockholm hade som gäst till sitt höstmöte inbjudit Ragnhild Boström att kåsera kring något ämne med anknytning till öländska kyrkor. Kåseriet kom att kretsa kring hennes två favoritkyrkor, Gärdslösa och Högby. Ragnhild berättade på sitt oerhört kunniga och humoristiska sätt först om kalkmålningarna i Gärdslösa med kung David och den vackra Bathseba, Urias hustru, en rafflande berättelse som man kan läsa Andra Samuelsbokens 11:e kapitel. Målningen i Gärdslösa är troligen utförd 1642 av Peter Bundi, med ett träsnitt ur Gustav II Adolfs bibel från 1618 som förlaga. En berättelse otrohet och svek, inte olik dokusåpors intriger.
Gärdslösaberättelsen är placerad på kyrkväggen mitt emot kyrkvärdarnas bänk. Att den badande Bathseba här är fullt påklädd, till och med med turban på huvudet, menar Ragnhild kan ha sin förklaring i just placeringen: att kyrkvärdarna inte alltför närgånget skulle intressera sig för unga pigor i beroendeställning av sina husbönder.
Från David och Bathseba i Gärdslösa övergick Ragnhild till Mariamotivet i Petrusaltaret i Högby kyrka, ett nordtyskt arbete från omkring 1460. Framställningen av Maria på en av dörrarna följer i detalj den berättelse som den heliga Jungfrun uppenbarade för den heliga Birgitta vid hennes besök i födelsegrottan i Betlehem 1372. Maria berättar i uppenbarelsen hur hon födde Jesusbarnet knästående, ett inte ovanligtsätt att föda på Birgittas tid och återigen under senare år ibland praktiserat. I uppenbarelsen säger Birgitta att ”jag ej kunde iakttaga hur och med vilken kroppsdel jungfrun födde”, men Maria bedyrade att hon stående på knä hade fött barnet.
Ragnhild kom också in på en av sina ”käpphästar”: skrönan om hur klivstättorna vid de öländska kyrkogårdarna skulle ha varit avsedda för att den vägen bära självspillingar och brottslingar till den sista vilan. De fick inte bäras genom den vanliga kyrkogårdsporten. Eftersom flera öländska kyrkogårdsmurar kan ståta med två-tre stättor måste självmordsfrekvensen och brottsligheten på Öland ha varit enorm, menade Ragnhild. Istället var detr enligt kyrkoböckernas många utsagor så att kyrkogårdarna måste skyddas mot kringströvande betesdjur. Kyrkogårdsgrinden liksom kyrkan hölls låsta i vardagslag och nyckeln förvarades hos prästen.
Ragnhild avtackades med bok, blommor och rungande applåder.
En stunds förhandlingar följde. Styrelsen omvaldes för ett år och består av Catharina Lindencrona ordförande, Hans Medelius sekreterare, Ken Larsson skattmästare samt som ordinarie ledamöter Margith Albrechtsson och Anders Landegren. Suppleanter är Ulla Elsrud-Starkenberg och Ann-Marie Thorsén, den senare tillika klubbmästare. Även de båda revisorerna Björn Forssell och Helén Nauclèr omvaldes.
Mainy Ekberg, Södra Gärdslösa utsågs till innehavare av Ölandsklubbens Stora Pris för år 2009. Motiveringen publiceras i särskild artikel.
Ekonomiska bidrag utdelades ur Ölandsfonden till Sandby-Gårdby Hembygdsförening förtryckning av sockenbok samt till Kesnäsens intresseförening för utbyte av virke i spångsystemet längs stranden Sandby–Kesnäsen. Ur Falks fond tilldelades Öland kvarnförening medel som hjälp till ombyggnad av lokaler i Björnhovda till verkstad för renovering av kvarnar.
Under kvällen invaldes inte mindre än tolv nya medlemmar: Ritva och Lars Ander, Henrietta Göbel, Kerstin Hanisch, Eva Kallenberg, Anne Charlotte Lindencrona, Carola och Sven Linnman, Carina Rosén och Pehr Olow Pehrson, Anders Törnqvist samt Lisbet Wennerström.
Kvällen avslutades med sedvanlig middag med delikata kroppkakor från Ninnis kroppkaksbod i Källa och med sorlande samvaro.